Bahamas är fantastiskt vackert och jag kan verkligen rekommendera alla som funderar på att segla till Karibien att inkludera Bahamas i era planer, inte bara som en tänkbar möjlighet utan som ett högprioriterat mål. Ofta så hör man att det är så grunt att det bara funkar om man har en båt med mycket begränsat djupgående. Jag kan med bestämdhet dementera det påståendet, det funkar utmärkt att segla runt med en båt med ett djupgående på 2,1 m som våran båt har, däremot så är det en fördel om man har en grundgående båt med fällköl eller en katamaran.

 

Ett utsnitt ur sjökortet med vårt spår, som ni ser så visar sjökortet dryga två meter, men det var sällan under 3 meter på detta avsnitt

Så här vackert var det att beskåda båtarna som låg ankrade i Little Galliot, men utsikten föröver gick inte av för hackor

Här forsar vi fram runt 6 knop och har ett nästintill oändligt ”hav” av turkost vatten omkring oss. Hela tiden ser vi botten i det kristallklara vattnet djupet är runt 4 meter mestadels med några grundare områden, men sällan under 3 meter. Sällan någon sjö då vi seglar i på västsidan i lä av öarna från den förhärskande passad vinden.

Fantastiskt, eller hur?

Den här dagen var vi på väg mot Black Point och ankrade vid denna helt underbara strand

Förutom oss tre vänbåtar var det två till som låg ankrade här, så det är inte direkt överfullt på ankarplatserna, snarare risk för lite lappsjuka om man har anlag för det

Så det är bra att segla några tillsammans för då kan man ha det så här trevligt

Kerstin njuter av en promenad på stranden, som ni ser så är det moln på de flesta bilder, vädret har varit ”dåligt” med Bahamas mått mätt, en hel del blåst, ofta runt 10 m/s och inte så varmt, tillräckligt varmt för oss. På kvällarna behöver man en skjorta och på nätterna definitivt en tunn filt, skönt jämfört med Medelhavet då det kan vara plågsamt varmt på nätterna, ofta dryga 30 grader i båten och ingen vind som svalkar.

Plack Point Settlement, ja så heter det inte Black Point village eller något annat, så namnet visar ju att vi är på en avlägsen ort, långt ifrån vardagens logistik av varor och tjänster, trots det fanns det ca 4 restauranger, men tyvärr bara knappt dussinet gäster.

Polisstationen såg ut så här.

Ånyo såg vi mängder med entreprenad maskiner som låg i träda sen lång tid tillbaka, ekonomin är inte på frammarsch direkt. Många stolta projekt som gått i graven.

Rudder Cut

Det saknas inte vackra ankarplatser, denna ligger innanför Rudder Cut

Vacker strand där vi återigen mötte några Barbados 50 båtar, så det blev ytterligare en match Vatten Polo/Rugby

Med våra Franska vänner som seglar med barn som uppskattar våra upptåg med vattenlekar

Härligt klart vatten

Staniel Cay

Staniel Cay är en plats med lite annan karaktär, här kan man dinera på yachtklubben i en lite mer lyxig miljö, vilket vi passade på att göra

En hamburgare till ”rimligt” pris i alla fall med Bahamas mått mätt, trots den något lyxigare miljön, så var hamburgaren i det väsentligt mindre frekventerade Black Point betydligt godare, den var faktiskt så god att ”vita duken” restauranger var de än ligger får anstränga sig för att kunna slå den. Här på Staniel var den mer medelmåttig. Konstigt för här samlas många lyxiga charterbåtar, vi överhörde ett samtal i receptionen, det var en charter kapten som hade problem. Han hade ett plan med sin kock och besättning på startbanan i Nassau, tyvärr kund de inte lyfta då de lastat för mycket mat ombord på planet och eftersom det var bråttom så frågade han om de på marina kontoret visste om det var något annat plan på väg. Frågan verkade helt normal och de svarade att de flesta plan för dagern redan landat eller var på väg, men ….

Dinge landning av lite exklusivare karaktär, rejäl pir/vågbrytare för dingarna

Landskapet i övrigt är kargt och inte direkt inbjudande om man nu inte har havet i bakgrunden, då blir det helt fantastiskt vackert.

Här på Staniel Cay har James Bond varit mer än en gång,

Ingången till grottan i Åskbollen och ”Never Say Never” ligger här

Också inne i grottan fast under vatten om nu någon undrar, vi blev givetvis nyfikna och kollade in filmen ”Never Say Never” men kunde med svårighet känna igen miljön, vi får väl försöka att damma av den gamla Åskbollen någon dag och jämföra och se om vi känner igen oss.

Ett annat lite lustigt inslag är de simmande grisarna

Här är en gris på väg ut för att möta upp en dinge

Väl beskådad och fotograferade, gissar att få grisar är mer fotograferade än dessa.

Måste vara skönt att kunna svalka sig i vattnet även för en gris.

Men det var inte bara grisar i vattnet, man får se sig för då man skall bada så att man inte blir föda åt någon hungrig haj

Sådana här ser vi relativt regelbundet runt våra båtar, förståsigpåarna påstår att det är ”nurse sharks” och tämligen harmlösa om man inte blir alltför närgången. Vi har dock ingen lust att undersöka om förståsigpåarna har rätt eller inte så är de är i närheten så avstår vi ifrån att bada.

Även stora rockor ser vi lite då och då också, fast då vågar vi bada.

Här vid Staneil Cay hade vi en av våra mer nervösa förflyttningar, våra vänner tyckte att det var för skumpigt och beslöt att byta ankarplats och frågade om vi skulle med. Då vi passerat högvatten så tyckte vi att det var lite väl vågat att försöka navigera ett så pass grunt område i fallande tidvatten och vi är den båt som går djupast. En av våra vänbåtar den med fällköl sticker bara en meter med kölen uppe så de går oftast först och rapporterar vattendjupet. Då vi ofta ligger på gränsen av vad som är möjligt vill vi alltid navigera grunda vatten i stigande tidvatten så att man inte fastnar till nästa högvatten och får tillbringa en lång stund i lutande position då vattnet sjunker undan ytterligare. Så vi beslöt att stanna kvar trots vågorna. Vi fick rapport att det var tämligen djupt endast ett fåtal ställen under 3 meter så vi beslöt att förflytta oss strax innan nästa högvatten (skillnaden är en knapp meter mellan hög och lågvatten). Det var spännande då det är mycket strömt, flera knop, och själva djuprännan inte är mer än kanske 15 till 20 meter bred på det smalaste stället, normalt så syns det tydligt var det är djupt respektive grunt. Grönt betyder oftast ”djupt”, mörkt eller svart betyder oftast koraler och grunt, men om det är sjögräs på botten så kan mörkt betyda att det är tillräckligt djup. Gissa hur det var den här gången? Jo givetvis var det blandat med sand, sjögräs och korall, så det var jättesvårt att se var det var djupt respektive grunt.  Det gick som väl var bra men det var både spännande och lite otäckt. Som belöning kom vi till en mycket vacker ankarplats

Thomas Cay

Thomas Cay bjöd på äventyr av ett helt annat slag, nu var vi åter på en fridfull och tämligen öde ankarplats, inga andra båtar än våra tre.

Ånyo kristallklart grunt turkost vatten så långt man kunde se.

Givetvis så fanns det en helt ljuvlig strand

Det blev inte mindre trevligt av att Kerstin fyllde år…

Det firade vi ordentligt på denna vackra plats, middagen ordnades denna gång på Tourterelle, mycket trevligt en och annan Rum punsch blev det, men vad gör det, det är ju sovmorgon i morgon hade vi bestämt.

Ankarplatsen var denna gång ytterligare något trängre och grund, det var en smal ”kanal” med tillräckligt djupt vatten för att nå ankarplatsen. Den gröna cirkeln är vår ankarvakts cirkel med 50 m radie, den röda cirkel får vi inte komma in i för där ligger det ett otäckt rev, men då det ligger i öster så är risken tämligen låg att vi skall driva dit då det nästan aldrig blåser västliga vindar. Gissa vad som hände på natten…? och Tji sovmorgon

Ett näst intill episkt åskoväder, med vindar en bra bit över 15 m/s och skyfall, givetvis så kom vindar ifrån alla håll och vi låg bara någon meter ifrån revet. De var bara att med hjälp av motorn hålla oss inom vår cirkel, då himlen inte lystes upp av blixtar var det totalmörkt.  Vi lade märke till ett märkligt fenomen att trots att det blåste så pass så vände inte fören mot vinden tidvattenströmmen gjorde att vi låg med aktern emot vinden och regnet formligen forsade ner och in i inte bara sittbrunn som är skyddad av en rejäl bimini, utan rakt ner i salongen, så vi fick stänga nedgångsluckan för att det inte skulle bli fullständigt dyngsurt där nere. Gissa vem som fick sitta uppe i blötan och försöka hålla båten med hjälp av motor inom vår cirkel, jo givetvis kapten/Paul, medan Keratin kunde slappna av i salongens ljuva värme och lugn. Åska brukar inte vara så länge, inte denna gång heller, den höll på mellan ca kl 0100 till 0200, vi kunde inte somna om direkt så vi tog oss en kopp te för att slappna av och kunna somna om. Gissa vad som hände? Jo det kom mer åska och regn, det höll på till strax efter 4 på morgonen.

Här sitter Kerstin och pustar ut, då vet hon inte att vind och åskan återkommer med förnyad styrka, med blixt och dunder i ett och precis intill. Vi tror att vi hade ett ”litet” nedslag i båten om man nu kan ha ett ”litet” nedslag, våra vänner såg att det gnistrade om våra vant, som vi turligt nog fäst åskledare i som skall leda eventuella nedslag ner i vattnet. Vi fick problem med vår VHF dagen därpå, men den har hämtat sig helt mirakulöst. Våra franska vänbåtar låg på en annan ankringsplats en knapp sjömil bort och en grannbåt (en större katamaran typ 60 fot)  till dem fick ett nedslag som slog ut precis allting, instrument, laddning, motor etc. Det blev en helt ”död” båt, inte kul på en sådan övergiven och framförallt svårnavigerad plats om man bara har segel att förlita sig på.

Dinge full med vatten som måste tömmas om vi skull behöva ge oss av hals över huvud.

Mätte 14 cm regnvatten i hinken som var tom på kvällen innan vi gick och lade oss.

Som om nu inte detta skulle räcka så visade det sig att vår ankarkätting lagt sig runt den nedsänkbar bogpropeller under natten som jag sänkt ner för att eventuellt behöva vända upp genom vind vid behov. Så en stor del av natten hade vår bogpropeller tagit upp alla krafter i kättingen. Det var lite pyssel att få loss det hela på morgonen, det var med stor oro jag inspekterade det hela men den ser inte ut att lidit någon skada. En slutsats ta ALLTID upp bogpropellern då den inte används, samt LYSSNA på hustrun, för det var precis det hon sade då på natten.