”Över Atlanten”

Va hur går det här ihop, ni var ju nyss i Turkiet? Lugn vi är fortfarande i Turkiet, men sträckan ifrån Mindelo på Cape Verde till Bridgetown på Barbados är ca 2020 nM den sträckan vi planerar att gå nästa säsong. Den 26/8 visade loggen på 2020 nM strax innan vi lade till i Bozuk Buku (strax söder om Marmaris).

Vi kastade loss den 31/5 således tog det oss 88 dagar att tillryggalägga den sträckan, det sätter lite perspektiv på hur långt det är. Man måste nog träna upp sittfläsket en hel del för att inte få ont där bak inför atlantfärden.

Långsegling på riktigt (dvs reparationer)

Än så länge så har det känts mer som en lång semester, även om vissa sträckor har varit betydligt längre än vad vi normalt brukar göra. Den ursprungliga tanken var att korsa Atlanten redan denna säsong, men i.o.m att båten kräver en del ny utrustning och dessutom varit obrukad i nästan tre år så tyckte vi att det var lämpligt att inleda med en mindre krävande segling i Medelhavet, för att se vad som behöver repareras och förnyas. Vi har förstått att då man är långseglare får man räkna med att en hel del saker går sönder, och nu har det börjat. Vi berättade redan i förra inlägget att uthalsväxeln pajat vilket inte var någon dramatik, samt att packboxen till propelleraxeln läckte något så att vi var tvungna att ta upp henne på varv, men det var mer eller mindre väntat och hände där vi ändå skulle göra en del arbeten på båten. Men då vi skulle lägga till i Bozuk Buku, så funkar helt plötsligt inte bog propellern motorn bara varvade upp, så uppenbarligen hade vi förlorat propellern på den nedsänkbara bogpropellern. Inte så farligt kanske någon tycker, det hade jag sagt själv eftersom ingen av mina tidigare båtar har haft bogpropeller och jag klarat mig utmärkt utan och tyckt att det definitivt hört till kategoring ”nice to have”  och inte ”need to have”, men en Amel är hopplös att backa, propeller sitter i akterkant på kölen och det gör det uppenbarligen till en utmaning att backa utan bogpropeller. Anledningen till att vi tappade den beror nog på handhavandefel, man måste låta propellern stanna innan man byter riktning, något som jag sannolikt inte gjorde denna gång.

Nu har herr Henri Amel tänkt på det så att det går att sänka ner delar av bogpropellern och fiska upp den utifrån så att man kan göra service eller byta propeller och som tur var hade jag två bättre??? begagnade propellrar samt bussning för montage. Dessvärre så passade bussningen dåligt så det blev en hel del slipande för att få den på plats, dessutom så hade vi ingen transmissionsolja, men som väl var bytte vi till oss lite ifrån en brygg-granne mot en flaska rödvin. Som tur var hade vi kompisar ombord för det var definitivt bra att ha en hjälpande hand. Nu när man gjort det en gång så kan man nog klara det med nuvarande besättning, totalt så tog det nog ca 7 timmar innan den var på plats igen.

Tätning av packbox, som ni ser så sitter propellern direkt bakom kölen nästan i mitten av båten och långtifrån rodret

Men det gick fort att fixa efter drygt två timmar var hon i vattnet igen och nu vet jag hur man gör så nästa gång fixar jag det nog själv

Så ser den delen av bogpropellern ut som man kan ta loss och som synes så saknas propellern

Men här kommer den på plats, den säkras med nylonskruvar, hur hårt skall de dras?

Ny utrustning

Emek Marin i Göcek är generalagent för Amel i Turkiet och tar dessutom hand om och utrustar tämligen många Ameller då de har haft gott rykte om att göra bra jobb till hyggliga priser. Det har gjort att de fått betydligt flera kunder det senaste året fler än de har klarat av att hantera, så det var nu två båtar som fått vända om ifrån sin långsegling för att reklamera sådant som blivit felaktigt, och det visade sig att det var en hel del som inte funkade som det skulle. Detta har gjort oss tveksamma hur vi skall göra med vår båt, dock hade vi redan beslutat att de skulle få montera en targabåge med solceller på vår båt. Och det gjordes mer eller mindre på utsatt tid, man måste dock vara där och bevaka jobbet så att det blir korrekt utfört. Tyvärr så hade de inte kajplats för vår båt vid den kommunala marinan som de normalt utnyttjar, eftersom de fått in de två båtarna som hade problem. Så vi fick flytta oss ett flertal gånger och hamnkaptenen i den kommunala marinan blev lite förgrymmad på oss.

Här pågår montage av targabågen

Och så här ser den ut på plats, snyggt tycker vi och dessutom så kan man hänga dingen där. 450 watt solceller. Nu återstår det att se hur mycket det ger.

Nu efter en vecka så kan jag konstatera att vi endast kört elverket en gång mot normalt 2-3 ggr/dag i ca 45 minuter var gång så en klar förbättring, men då vår battman inte funkar så väntar jag med slutgiltigt betyg, men det lutar åt att vi monterar 2×100 watt på relingen också.  Värt att noter är att vi har två kylar igång och de verkar gå för jämnan nu i värmen, funderar på att kovertera till vattenkylning av kompressorerna

Stagsegel

Vi har sedan länge beslutat att installera ett inre förstag med rulle, något som Emek Marin gjort på en del Ameller, men vi ville ha ett alternativ och vid kontakt med dem som skall leverera våra nya segel, så beslöt vi att de även får installera det inre förstaget då de också driver en professionell riggverkstad, då kan ingen skylla på någon annan heller. Intrycket ifrån dem har varit mycket professionellt, Ägaren själv besökte oss på vår i detta sammanhang lilla båt, han kom på utsatt tid till vår båt, vi diskuterade olika lösningar för infästning. Drygt en timme efter han lämnat så kom det några gubbar ifrån en rostfri verkstad och mätte och tittade hur det på bästa sätt skulle fixa infästningen så här går det undan. Så långt allt mycket proffsigt, får se om jag är lika nöjd i morgon, för då sätter de igång.

Besök

Vi har haft besök av Niklas och Petra som vi lärt känna via Oceanseglarklubben, de skall ut på långsegling om några år och tänkte också skaffa sig en Amel, så för dem var det värdefullt att få prova en Amel under en vecka. Vi har haft varierande vindar och en hel del kryss, normalt så brukar vi starta motorn då eftersom kryssegenskaperna inte är de bästa, men nu blev det kryssa av, och det går ju det också även om vinkeln är tämligen kass, ca 55 grader emot vinden inklusive avdrift, och något sämre givetvis med inrullad Genoa. Vi hoppas att med stagseglet kunna nå åtminstone 50 grader emot vinden, vi får återkomma senare när det är på plats, dessutom så tror vi att vi med de nya seglen med lattor också skall få en förbättring, nuvarande stor står dessvärre inget vidare.

Niklas brassar käk på akterdäck (för varmt inne), enda gången vi körde elverket efter installation av solcellerna

Här avnjuts middagen det smakade fantastiskt gott, så jag tror nog att de får komma tillbaka i vår

Damerna helt försjunka i sina mobiltelefoner inget långseglar virke här inte, i sanningens namn så missar jag inget tillfälle att uppdatera mig via internet om vad som händer i världen heller

Ankring igen

Vi har köpt ett nytt ankare en riktig best ett Rocna ankare på 40 kg som jag baxade på båten. Nu är det andra bullar nu biter det på direkten trots att vi tvingats ankra på mellan 20 och 30 meters djup så har vi suttit fast. Normalt så får vi backa fast ankaret försiktigt, men nu kan man ge full back tämligen omedelbart. Vi har hört mycket positivt om Rocna, och nu ger vi också in i hyllningskören värt vartenda öre.

Besten ser inte så stor ut på båten, men den var tung att släpa ombord och den sitter som berget.

Flugor och mygg

Normalt så brukar jag besväras tämligen mycket av myggen, jag är en riktig myggmagnet, men i år så har det varit sparsamt med mygg så de har inte vållat oss några problem. Dock har vi de senaste dagarna besvärats av flugor som bits, de bits så att det ibland uppstår blodvite, och de nöjer sig inte med att bitas en gång, nej så fort du jagat bort den så kommer den igen och bits om och om igen. Det är ett riktigt gissel som vi aldrig har råkat ut för tidigare.

Värmen

Sist skrev jag att det var varmt men inte tokvarmt, men jag får nog ta tillbaka det, det har varit fruktansvärt varmt, inte minst i båten stadigt runt 35 grader. Vi fick en badtermometer av våra besökare och den visade på 30 grader i vattnet, likaså vår digitala ute inne termometer som vi sänkte ner i vattnet, ingen av dem är kalibrerade men det är ”tokvarmt” i vattnet och det gör att det blir hett inne i båten, som väl är går det att sova i sittbrunnen då det är sparsamt med myggen. Men så fort man skall göra något, till exempel fixa bogpropellern så blir det plågsamt svetten lackar och det går åt mängder med öl och vatten.

Marmaris

Nu befinner vi oss i Marmaris, ett riktigt kitschig turistmecka med oändliga mängder med turistbasarer och turistfällor, men även ett marint centrum med flera stora marinor och tillbehörsaffärer. Här blir vi nu åtminstone tre dagar till medans de fixar vårt inre förstag, därefter får vi se vart vi ställer kosan, men det blir att segla runt i närområdet då vi skall tillbaka till Göcek för att låta Emek  installera en del utrustning

Kan det bli värre??????

Men vi såg detta pittoreska inslag ibland alla turister och båtar

Stor kran den lyfter båtar på upp till 350 ton…

…så det behövs stora hjul

Nu inför hösten tycker de flesta  att det är tämligen bökigt och jobbigt att täcka båten för vintern, undrar vad han tyckte som täckt den här båten????

Först trodde vi att det var en båt som brann så vi slog på kanal 16 för att höra om det var någon räddningsinsats men det vara bara ”normal” trafik på kanal 16, när vi kom närmare såg vi vad det var. En äldre typ av miljödisel, dvs bra för miljön i plånboken.

Men sedan kom vi till denna vackra vik med palmer, vi har varit hör förut och kallar den för månskensviken och också denna gång fick vi en fantastisk fullmåne, det var magiskt vackert.

En annan vacker vik i närheten av Göcek

Sailor’s Paradise Restaurant, ett mysigt ställe, där de flesta grönsaker odlas bakom restaurangen, höns går och pickar i omgivningen, och det mesta bereds ifrån lokala råvaror, dessutom så smakade det mycket gott, väl värt ett besök i Kocabahce