Lite nytt från orienten

Konsten att erhålla visum, eller Turkish Administration” not so delight”

Vi hade en tid bokad i Antalya för vår slutgiltiga ansökan om visum. Kl 12:00 den 22/12 var vi kallade, märkligt nog har de lunch stängt mellan 12-13, det hade vi fått reda på av andra som varit där tidigare så vi beslöt att komma strax för 11:00. Till vår förvåning får vi då veta att ”vi gör inte detta länge, ni får åka till Kemer ca 50 km bort”. Förtvivlan hur skall det gå? kommer vi att behöva boka en ny tid? Eller hinner vi fixa allt innan de stänger idag? Vi skall ju åka hem i morgon förmiddag och fira Jul med barnen. Frågorna hopade sig. Vi tog en Taxi till Kemer och fann kontoret vi sökte innan de det stängde för lunch, och som väl var behövde vi inte beställa tid de skulle ta tag i vårt ärende direkt efter lunch. Efter lite om och men och några timmar senare ca 2000 kr fattigare var vår ansökan klar inklusive ett temporärt visa som gäller för 15 dagars frånvaro ifrån Turkiet., givetvis var vår hemresa beställd så att vi skulle bli borta 17 dagar, så där rök den hemresan och ytterligare några 1000 lappar. Allt som allt kan vi inte rekommendera att övervinta i Turkiet under nuvarande omständigheter;

  • Det är administrativt knöligt,
  • Visat blev mycket dyrt med all avgifter och försäkringar som krävs närmare 20000 kr
  • Vinterplaster finns billigare i ex. vis Grekland
  • Dyrt med båttillbehör, och i vårt fall i Finike är det näst intill obefintligt sortiment
  • Båttillbehör går inte att beställa via nätet utanför Turkiet då sakerna fastnar i Tullen
  • Till detta kan man också lägga det oroliga politiska läget

Det är kanske inte så konstigt att marinan i Finike inte har större beläggning än uppskattningsvis 60%, och vi får rapporter om halvering av vinterliggare i de större marinorna.

Men vi har hursomhelst hamnat i en mycket trevlig marina med massor av trevliga sociala aktiviteter.

”Hemma” över Jul

Hemma över jul är rubriken, men var är egentligen hemma?

Jul firades med barn och barnbarn och det var underbart att få träffa dem igen, och det kändes som om det var ömsesidigt. Bröder och systrar och vänner träffade vi också, vi hade ett helspäckat schema mycket trevligt, massor med god mat som vi saknat, det kändes som om alla vi var hemma hos hade läst våra tankar vad vi hade saknat för mat. Tack skall ni ha alla, det var helt fantastiskt kul att träffa er allihopa.

Vi frös en hel del i Stockholm, inte minst de sista dagarna då det blev ordentligt kallt och dessutom snö, vi är ju inte längre rustade för kalla vinterdagar.

Åter ”Hemma”

Borta bra men hemma bäst, ja det är ingen tvekan om vad som är hemma, det är båten, det var skönt att komma hem och hitta sina gamla rutiner, känna solens värme om dagarna, strosa omkring i skjortärmarna.

Det var lite spännande att passera tullen, hur skulle det gå med alla saker vi hade med bl.a en SSB radio med antenn, tuner och modem, gyro till Autopiloten mm,mm. Trots den sena timmen var tullarna på, och allt bagage röntgades och jag tänkte att nu med alla kabelhärvor och radioapparater så kommer de definitivt att stoppa oss, men kanske just tack vare den sena timman så fick vi passera.

 

Lite dramatik igen

Första dagen så fick Kerstin ont i magen, jag kände dock ingenting trots att vi ätit samma mat. Framemot kvällen är det riktigt plågsamt kan jag notera. På natten vaknar jag av ett brak och rusar upp och finner Kerstin avsvimmad på toaletten. Jag försöker få liv i henne, men hon är helt borta, sekunder blir till minuter känns det som, men tillslut så vaknade Kerstin till liv. Efter ytterligare några minuter så kunde hon stå upp. Dagen därpå så var magontet i stort sett borta men nu ett antal bulor och blåmärken som bevis på att Kerstin fallit helt handlöst och därav braket som jag vaknade till.

 

Lite underhåll

Det har varit dålig belysning sedan jag bytte glödlamporna mot led lampor, så något måste göras. Led lister hade inhandlats på Clas Ohlson, och nu skulle de på plats i pentryt, där belysningen varit särskilt dålig. Resultatet blev fantastiskt bra, nu kan även en halvblind manlig pensionär laga mat, så nu kan jag inte längre skylla på dålig belysning för att slippa mina pass i pentryt.

 

”Vinterkyla” i Turkiet

Vi som är vana vid svensk vinter tycker att klimatet här nere är fantastiskt, jag tror dock inte att det delas av lokalbefolkningen som går rejält påpälsade. Deras byggnader är inte heller upp till standard för de hårda förhållanden som gäller här nere, och för att hålla fukten och kylan stången så eldar de med ved, vilket får till följd att det blir en massa nedfall av sot,. Vår nya sprayhood och bimini är nu kraftigt nedsvärtat och det verkar sitta som berg, det blir till att göra en rejäl rengöring när ”vintersäsongen” är över. Vi märket detta fenomen då vi bodde några dagar i Antalya innan vi for hem över julen, där var det nästan som smog och när vi på kvällen satt i hotellrummet så luktade hår och kläder kraftigt av brandrök.

En kvinna som givit upp båtlivet och numera bor på land tycker att boendemiljön vintertid är betydligt bättre på båt än i hus?!

 

Advertisements
This entry was posted in Seglingsförberedelser. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Please log in using one of these methods to post your comment:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s