Vi har tidigare berättat att det är sagolikt vackert i Bahamas med de fantastiska stränderna omgivna av kristallklart turkost vatten ofta så långt ögat når.

Navigeringen är också tämligen enkelt om man håller sig till följande regler.

1. Navigera grunda osäkra områden i stigande tidvatten
2. Se till att solen står högt och inte är framför dig
3. Håll noga koll efter korallhuvuden, om solen står högt så syns de tydligt

Djupet är vanligtvis relativt konstant då man befinner sig på grunt vatten på läsidan av Exuma Sound. Mycket måttliga vågor på läsidan så om oturen är framme och man smäller på så är det ingen större dramatik. På utsidan så är det andra bullar som gäller, där kan det gå ifrån ofantligt djupt till grunt på knappa 100 meter, och vågorna kan vara mycket höga och korta speciellt då vind går mot tidvatten, så där får man hålla extra koll. Går man på grund där är det nog klippt. Men på insidan som sagt så är djupet förhållandevis konstant.

Då vi söker oss in till en ankarplats så puttrar vi sakta fram, Kerstin håller koll i fören och jag på ekolodet, då är våra intercom-lurar mycket bra att ha, enkelt att informera varandra om djupet och eventuella hinder i vattnet. När vi når ett djup som vi båda anser vara säkert med avseende på tidvattnet så lägger vi ankar, det blir oftast ganska långt ut kanske några 100 meter ifrån land.

 

En gång missbedömde vi hur mycket tidvattnet skulle sjunka och innan det nådde sin lägsta punkt såg det ut så här då jag snorklade under båten

Kölen knappa decimetern ifrån botten och tidvattnet fortfarande på väg ner. Men ingen fara sanden är i sammanhanget mjuk, botten jämn, så det som hände var att vi stod på botten med vår stora ”kölplatta” och vattnet sjönk dryga två decimeter ytterligare. Tack vare kölens konstruktion och den jämna botten lutade vi inte. Det gjorde däremot våra vänner som låg strax bredvid och har en mer traditionell köl, lutning kanske 5 grader, och då vi hade Sundowner ombord hos dem, så trodde vi först att vi fått ett par för mycket och att det var vi som ”lutade” men så illa var det inte. Ett intermezzo likt detta är helt odramatiskt. Då jag snorklade passade jag på att kolla in hur ankaret satt

Rätt bra tycker jag, vi backar alltid fast ankaret med näst intill full gas i ca 30 sekunder, då brukar det sitta rätt bra ner i botten. Kan varmt rekommendera Roccna ankare

Detta hände i Warderick Wells, där ser det ut så här

 Vackert

På land ser det ut så här, vi frossar i foton idag

 

Dom här charmiga ödlorna finns i massor och är tämligen orädda för oss, vi kallar dem ”curly tails”

Då vi inte njuter av naturen så blir det en och annan picknick eller ”Sundowner” på stranden

Men vi snorklar inte bara för att kolla ankaret och djupet. Jag fick låna en s.k. Hookah diver, en eldriven kompressor som pumpar luft ner till en eller två dykare. Så vi passade på att rensa båtbotten ifrån en hel trädgård med grönt gräs säkert 5 cm långt i stort sett över hela botten, men som väl var inga havstulpaner. Inte konstigt att vi går så sakta, normalt gör vi 5 knopp vid 1600 varv, men innan resningen av botten gjorde vi dryga 4 knop vid full gas minus 200 varv ( 2400r/m, vid ren botten och propeller gör vi dryga 8 knop vid full gas och 2800r/m) Det satt som berg och efter ca 2 timmar gav vi upp, Simon ifrån Aura och jag. Då återstod ca hälften av trädgården. I ärlighetens namn så fixade Simon ca 85% av det som borstades bort. Nu gör vi i alla fall dryga 6 knop. Kan varmt rekommendera dylik apparat, vi kommer införskaffa en, men med en kompressor som drivs av en Honda 4 takts motor då de har betydligt högre luftflöde. Jag blir andfådd då jag arbetar under vattnet och konsumerar mer luft än kompressorn ger då man jobbar två samtidigt, en eldriven räcker gott för en person då man inte är djupare än dryga två meter.

Men det finns roligare, småler att göra under vattenytan

Kolla Fiskar bl.a.

 

Och koraller

Samt ett sjunket flygplan

Höll man sig ovanför ytan såg det ut så här på O’Brien’s Cay

Shrud Cays

Vi kan inte undanhålla bilderna ifrån Shrud Cays

 

Ifrån vår ankarplats ser vi in mot ett Mangrove område som vanligtvis har väldigt grumligt vatten, men inte här

 

På väg in i det kristallklara vattnet

Lika klart dryga sjömilen in i ”deltat”

Men där på andra sidan hotade elaka moln

 

Med massor av regn som denna gång missade oss med några hundra meter

Dags att skiljas

Vi har seglat tillsammans med våra vänbåtar Aura och Tourterelle i en dryg månad, det har varit mycket trevligt, men nu skiljs våra vägar. De är på väg mot Bermuda för att bl.a. titta på Americas Cup finalen som går av stapeln där under juni och delar av juli tror jag. Vi skall till Nassau för att fixa visa till USA, det var lite sorgligt att skiljas, men förhoppningsvis så mötts vi igen kanske i New York, vi får se.

Seglingen mot Nassau från Shroud Cay är ca 45 nM mestadels i 4-5 meters djupt kristall klart turkoset vatten. Ungefär halvvägs så passerar man ett grundare område som heter Yelow bank ca 5 nM brett, med en hel del korallhuvuden, varav några är utsatta på sjökortet men långtifrån alla. Vinden var frisk SSO och en hel del moln.  Vi seglade dryga 6 knop med saxade segel. Härligt och lite spännande, vi höll ofta koll på ekolodet, oftare 5 meter än 4 meter så allt var lugnt, men Yelow Bank närmade sig fort och som ett litet mirakel så blev det en rejäl lucka mellan molnen så att vi enkelt skulle kunna se se vart korallhuvudena låg.  Det blev grundare strax under 4 meter och korallhuvuden började dyka upp. Kerstin fick syn på det första en bit innan de skulle komma enligt sjökortet. Vi passerade bara en knapp båtlängd ifrån sen var det dags för att väja för nästa och så vidare. Vi fick väl närkontakt med ett knappt dussin korallhuvuden, varav vi gissar att hälften hade vi nog kunnat passera över, men man har ingen lust att chansa. Mer spännande än otäckt faktiskt, vi börjar få in vanan, kanske risk att man blir lite för styv i korken, en dag så sitter man där.

Urklipp ifrån sjökortet vid Yelow Bank, en del korallhuvuden är utsatta men inte djupangivna, då det är en ring runt skall det vara mindre än 1.5 meter djupt. Det gula strecket är vårat spår.

Nassau

Nassau som man hört talas om så många gånger och sett på bio bl.a. i ett antal James Bond filmer där han och andra vältrar sig i lyx. Kan det vara något?

Nja inte för oss, det var nerslitet och av lyxen såg vi inte så mycket av, förutom ett Hotell som vi tror heter Atlantis och som har enligt vad de påstås världens dyraste svit 25000 $ per natt, men man måste boka minst 4 nätter, så i runda slängar 1 mille för en långhelg. Knappast prisvärt då miljön utanför kändes klart passé, den hade sett bättre dagar.

Nassau är otryggt och man uppmanas att inte gå runt efter mörkrets inbrott utan ta taxi mellan de ställen man ska besöka. Vi har också blivit uppmanade att plocka in alla lösa föremål ifrån båten samt låsa alla däcksluckor, låsa dingen på natten och helst ta ombord den. Från ett par som var på Nassau för ett par veckor sedan, fick vi höra att deras grannbåt som låg för ankar hade haft oönskat besök under natten, de vaknade av skrammel men vågade inte gå ut och kolla vad de var för några. Jag tror att de flesta som ligger för eget ankare håller båten låst under natten då de sover, något som vi annars aldrig har gjort.

Vissa/många hus är i behov av renovering

 

Kvarteret som ligger centralt och nu ser helt OK ut såg bättre ut på James Bonds dagar, tror byggnaden till höger var med i ”Never say never”

 

Vissa officiella byggnader var givetvis i mycket bra skick och en del byggnader runt Färjeterminalen som lär vara den största sett till antalet passagerare i hela Västindien. Men butiker och restauranger var vanliga turistfällor man ser lite var stans i världen.

Här ligger det tre stora färjor, men det kan komma upp till 7 stycken samtidigt, även världens största färja som tar 7000 passagerare lägger till i Nassau.

Men det finns båtar av annan kaliber i hamnen

De här låg nog här då Åskbollen spelades in i början av 60 talet.

Men det är alltid trevligt att strosa runt i hamn miljöer

Det är dyrt på Bahamas och Nassau är inget undantag

Dryga 1000 lappen per natt för att ligga vid några träpålar, toa och dusch höll ungefär samma standard som elskåpet.

Ca 90 kr för knappt 1.5 kg äpplen, och det var de billigaste vi hittade

Citroner dryga 10:an styck

50 spänn för en limpa, det kan den nog kosta på Gateau också men knappast på ICA eller Domus, eller har vi varit borta för länge, betänk att lönerna här är VÄLDIGT låga

Men vattnet tar nog priset

Lite kuriosa

Män som jobbar, men kvinnor då kan inte de jobba????

Men vi har gjort det vi skulle på Nassau

Vi har varit på Amerikanska ambassaden och fixat visa. Vi hade bokat möte en måndag den 8/5 kl 08:00 förutom smärre administrativa problem (ingen elektronik alls tillåten på ambassadområdet, samt nya passfoton) så avlöpte det hela tämligen smidigt, ca 09:30 fick vi besked att visa skulle utfärdas och vara klart att hämta på onsdag kl 14:30. Kanon, nu kan vi åka upp till Chesapeak Bay, det gäller bara att hitta ett bra väderfönster. Vi har hört via några vädergurus att det inte ser lovande ut alls på lång tid, så vi lämnar Nassau för att via Rose Island ta oss upp mot Spanish Wells på Norra Eleutherea för att klarera ut och invänta gynnsamt väder

På vägen stötte vi på följande

 

Ett dött projekt modell större

Här på Rose Island har man hackat bort en bra bit av berget för att anlägga ett exklusivt villaområde med individuella sjötomter à la Miami.

Mest knappt påbörjade och nu bortglömda projekt

Förutom detta, han var nog först och ångrar sig nog bittert, hur kul är det att bo ensam på en ö som var tänkt som ett lyxvilla område?

 

En av grannarna……