Långfredag

Vi firade Påsk på Samos som vi berättade om i förra bloggen. Vid påsk kan man verkligen tala om mirakel då Jesus uppstod efter några dagar efter korsfästelsen, därpå gick han upp på oljeberget och lär enligt min lärare i lågstadiet åkt upp till sin fader på ett moln. Han har vad jag vet inte setts till sedan dess. Vill här påpeka att jag inte är troende och hoppas att ingen troende tar illa upp av mitt raljerande.

Vi har nämligen haft vårt eget mirakel, men inget mirakel utan en ”långfredag” dvs en dålig dag (det får man nog påstå att Jesus hade alltså på lånfredagen). Vi hade en/några dåliga dagar. Vid en hård segling i vindar upp mot 15 m/s då vi ligger dikt bidevind så upptäcker vi att det inte funkar att segla med vårt nya stagsegel i vindar över 10 m/s och det är ju först då det kan bli aktuellt att rulla ut stagseglet. Detta är en stor missräkning, det innebär att hela investeringen är helt värdelös om detta inte går att lösa, seglet måste sys om. Inte nog med det samtidigt i den hårda vinden och tämligen grova sjön så börjar det att lukta diesel eller fotogen absolut lukt av någon petrokemisk produkt. Har ingen lust att kolla ner i maskinrummet då vi seglar utan skjuter det tills vi kommer i hamn. Väl i hamn öppnar vi motorrumsluckan och finner en massa svart olja i motorrummet. Vad kan den komma ifrån, det ser vid första anblick ut som något oljetråg läckt motorloja, således antingen ifrån huvudmaskin eller från vårt diselelverk, såg framför mig hur tusenlappar i reparationer bara flög sin kos. Nu var det inte så illa, det var vanlig diesel som läckt ifrån spridarna på elverket, den svarta färgen hade den antagit då den runnit via en ”skvalpbricka” som samlar upp vatten, olja och diesel vid service, den är av vanlig svartplåt och då man byter impeller så rinner det alltid ut en god mängd saltvatten så den ser tämligen anfrätt ut av rost, som uppenbarligen tillsammans med den ursprungliga svarta färgen och rosten gjorde att dieseln såg ut som gammal vevhusolja.

Vet inte riktigt om jag klarar att fixa det problemet själv vi får se.

Dagen därpå då vi motorerar ut på morgonen upptäcker jag till min fasa att vi inte får någon laddning ifrån huvudmaskin, INTE så bra, inget elverk och ingen laddning ifrån huvudmaskin då har vi bara solcellerna att luta oss mot. Det har nu gått några dagar med bara solceller och det har fungerat över förväntan.

Vad var det då för fel på generatorn. Såg tämligen enkelt ut, en lös sladd fann jag ganska kvickt det är väl bara att sätta tillbaka. Den var av typ flatstift så bara att sätta dit, men vid en noggrannare granskning så visade sig att själva hankontaktet brutits av, och jag har pinsamt nog hittills inte kunnat identifiera vart den suttit trots idogt letande och kontakt med andra Amelägare som skickat skisser och kopplingsscheman. Skall sägas att jag varit för lat för att skruva loss generatorn.

Miraklet i Grekland

Vi har klarat oss tämligen bra med solcellerna de ger över 100 Ah 24 v en hyggligt solig dag och en med växlande molnighet ca 80 Ah. Idag då vi är på väg ifrån Kea till Poros och Kerstin skall koka kaffe och eftersom vi har en solig dag så använder hon invertern och vår elvattenkockare på 2000 watt som drar sisådär 100A 24v. Vi går för motor då det inte blåser något och till vår enastående förvåning så märker vi att motorvarvet går ner tämligen rejält då vattenkockare går på, och det kan rimligen bara betyda en sak att generatorn alstrar ström och motorn får jobba hårdare, snabbt som ögat ner och kolla på ampermetern den visar – 45 A, men det borde vara -90 – 100 A, spänt väntade vi på att vattnet skulle koka klart och när vattenkokaren stänger av sig, se på fn om det inte visade på plus 40 A, genertorn ger mirakulöst nog ström till batterierna, den lösa sladden är nog till ladd lampan, men vi har tittat åtskilliga gånger på ampermetern då vi gått för motor och den har alltid visat – A eller endast det som solcellerna har givit. Den har absolut varit ur funktion men som sagt miraklens tid är inte förbi. Men som lök på laxen så har vår tryckvattenpump också fått ett eget liv, ibland går den och ibland inte, då den inte väljer att gå så får man gå ner i maskinrummet och knacka lite löst på tryckventilen så öppnar den och pumpar upp vattentrycket igen, det får man göra typ en gång om dagen, oftast i samband med kvälls-tandborstningen då man redan står i mässingen, eller då Kerstin gör sin morgontoalett och jag ligger och gonar mig i sängen, då hör man det dåna UUUPPPP INGET VATTEN då har Kerstin helt plötsligt världens furirs stämma, var kom den ifrån?

 

Segling

Glädjande nog har vi fått segla en hel del, till skillnad mot förra säsongen då vi mestadels gick för motor. Glädjen har dock inte varit 100 %ig då det rört sig om motvind och vindstyrkor mellan 10-15 m/s. Men det är ju bra att prova sådant också, då upptäcker man att bl.a. vår nya kutter fock inte funkar.  Att trots att vi bytt uthals linan till storseglet till lika del av vårt revsystem till en så kallad högkvaliativ Dynema lina så slirar den då vinden friskar i över 12 m/s och trots idoga försök att spänna den så den darrar som en fiolsträng så slackar den något vi hårda vindar med följd att underliket till storen helt plötsligt antar formen av en säck. Inte så effektivt vid kryss i hårda vindar. Här krävs rejälare doningar. Men glädjande autopiloten styr tämligen enkelt båten dikt bidevind båten är välbalanserad och roderutslaget är minimalt. Framfarten känns både stabil, bekväm och trygg, och att reglera segelytan fungerar utmärkt så på så sätt är vi mycket nöjda.

Blåsigt väder här är medelvinden långa stunder 15 m/s

Medelvinden långa stunder runt 15 m/s, här gör vi drygt 8 knop, men vi var uppe och nosade på 9 knop ibaland.

Här ligger vi förtöjda på utsidan vågbrytaren i Finikas på Siros, vi har drygt 70 m kätting ute så vi förväntar oss att klara en del sjö och vind. De flesta av våra båtgrannar har dock betydligt kortare kätting ute.

De på insidan låg betydligt tryggare än vi.

Vissa sover bättre än andra

Givetvis friskade vinden i på kvällskvisten, det blev tämligen skvalpigt, men vi låg trots det ganska bra, även om det gungade en del, vi väger ju 20 ton så vi gungar sannolikt mindre bl.a. beroende på det. Några båtar bort hade vi noterat en som lagt tämligen kort kätting men tvärs över grannens, han räknade kanske med att sitta i grannes kätting. Det var två ”mindre” båtar typ 35-38 fot. Den med kort kätting tvärs över grannen gungade nu våldsamt i vinden, bommen svängde vilt då den var dåligt fastgjord och langångsplankan slamrade både emot land och emot båten. Grannen till honom var mycket upprörd och orolig då båten ideligen slog emot hans båt och ibland nästa tycktes klättra upp på däck på hans båt. Inge ägare syntes, de var väl och käkade i land tyckets alla tro. Hamnkapten tillkallades, men det var inte mycket han kunde göra. Han gick dock ombord och försökte reda upp situationen så gott som möjligt, han passade på att knacka på om nu någon mot förmodan skulle vara ombord, och till allas vår enastående förvåning uppenbarar sig två sömniga huvuden som ser helt frågande ut. Min gissning, de hade tullat på både den ena och den andra flaskan, inga sjömän var de heller, hamnkapten fick ge dem klara instruktioner för att de skulle kunna få någon ordning på sin båt. Nu var det dags att ta tag i nästa grannbåt som också gungade våldsamt, och till vår förvåning då hamnkapten knackar på kommer det ut 5 sömndruckna män som ser helt förvirrade ut. Hur är detta möjligt?

Själva bevittnade vi det hela med både förvåning och med ett leende man slutar aldrig att förundras. Vid 1:30 tiden tyckte vi att det var dags att försöka sova, vi låg säkert men det plaskade rejält mot kajen så vi sov med kläderna på för att snabbt kunna ge oss iväg om det skulle behövas. På morgonen var allt lugnt

Dagen därpå såg det ut så här inte en pust

Kosan styrdes mot Kithnos, en av våra absoluta favoritankringsställen

”Sandbar bay” eller Ormos Fikiadha på Kithnos

Där vidtog en del arbete bl.a identifiera var skall den lösa sladden sitta?

Blev inte så mycket klokare av att jag fick det här kopplingsschemat via FB av en annan Amelägare

Tror att det är spridaren till höger som läcker

Det är den här tryckventilen som behöver sig en klapp då och då oftast på obekväm arbetstid, man får inget OB för det, måste ta upp det med facket? Facket är det frun det? Eller är det hon som är arbetsgivare? Tror hon nog sitter på två stolar, det är aldrig bra

Lite snickeriarbeten måste också hinnas med, här fixar jag en hylla att ställa vår nya vattenkylda kompressor för vår ena kyl som just nu inte funkar, den kommer inte heller att funka förrän jag får tag i slangar så att jag kan dra vatten ifrån Vattentanken för att kyla kompressorn med.

Men lite nöjen hinner vi med också, här en promenad på ön Kea

 

På den här stranden på KEA fanns det en trevlig restaurang där vi träffade en annan Amelägare som håller i FB sidan för Amelägare. Det är andra ”båten” på kort tid som vi mött via FB, den andra var en HR 42 Giggles som seglas av ett holländskt par, den mötte vi genom ”Women Who Sail the Med”.

Den främre motorbåten fick sitt ankare uppdraget av en något mindre motorbåt som ni kanske skymtar bakom den främre motorbåten. Detta är en mycket vanlig företeelse att ankare korsar varandra, men den här gången blev det en extra knorr på det hela. Den felande båtägaren var sannolikt nybörjare, och han lyckades med konststycket att få in sin egen ankarkätting i en av sina egna propellerar!! Inte helt enkelt att klara det, dvs att få in sin egen kätting i sin egen propeller. Det tog sin tid att reda ut det hela.

Märkligt nog sade Kerstin när han var på väg in att hoppas att han lägger sig bredvid oss så vi slipper att få någon hyrbåt bredvid oss. Och jag svarade ja motorbåtsförare är oftast betydligt mer skickliga att hantera sina båtar, se där så fel vi hade denna gång, men annars så är det nog så att de som har motorbåt ofta hanterar sina båtar mycket skickligt.

Infartsfyren till Limin Ay Nikolaou Kea

På Kea ser man tyvärr väldigt många påbörjade hotell och husbyggen uppenbarligen var man på gång innan finanskrisen men hann aldrig färdigställa byggena

Här ser det tämligen klart ut bara att flytta in skulle jag tro, men mycket såg ut så här….

Här är de nästan klara, men det fans massor med ställen som bara var påbörjade, tragiskt

Tidigare var tanken att vi skulle gå söder om Peloponnesos, men vindarna såg inte ut att vara gynnsamma för det, så nu befinner vi oss på Poros och räknar med att ta Korint kanalen mot Joniska havet om några dagar.

Idag gick våran stereo sönder den käkar Cd’n men spottar inte ut dem, trypiskt