Senast var vi i Korfors på väg mot Korintkanalen dit vi kom en förmiddag en lugn och solig dag.

Här ligger vi och väntar på att få passera, som väl var behövde vi inte vänta mer än ca 45 min, efter det att vi betalt ca 320 € för förmånen. Det lär vara den dyraste kanalen i världen räknat på Kr/nM

Efter en stunds väntan så bar det av och det kändes mäktigt och lite högtidligt att passera denna mytomspunna vattenled.

Spikraka väggar, det gäller att planera så att man passerar runt middagstid så solen når ner, annars lär det vara tämligen mörkt och inte alls lika mäktigt. (Kolla i länken till vänster så kan ni se hur vi passerar Korintkanalen på 14 sekunder)

Vi hade blivit förvarnade att passera inte om det väntas hårda vindar ifrån W-NW, för då byggs det upp hög kort sjö som kan vara mycket besvärlig, dessutom så ligger närmast lämpliga hamn Galaxidi ca 45 nM bort. Vi hade kollat prognoserna och på förmiddagen skulle det vara lugnt för att frampå eftermiddagen friska i tämligen rejält. Vi trodde dock att vi skulle hinna en bra bit innan vinden kom och ytterligare ett stycke innan vågorna började bygga, så vi räknade med en tämligen behaglig färd, förutom kanske den sista timmen.

Så här lugnt var det då vi passerat Korintkanalen

Vi bedrog oss rejält, vinden kom tidigare och betydligt friskare än utlovat sjön byggde snabbt så färden får nog räknas till den jobbigaste hittills, 15 m/s rakt på näsan och kort sjö i ca 5-6 timmar.

Det var skönt att komma i hamn, även om det blev på svaj.

Ni har nog sett liknande bilder förut ifrån oss, och det lär inte bli den sista heller skulle jag tro, vi seglare har en viss förmåga att överdriva vindstyrkor, vi bräcks nog bara av fiskare som också brukar skarva rätt bra, så bildbevis kan vara bra att ha. Här blåser det dryg 16 m/s (obs inklusive fartvind så lite fusk är det väl), vi fick reva rejält och stötta med motor för att hålla höjd, annars hade vi fått stå ut några timmar till och det hade vi ingen lust till.

En grannbåt också på svaj, det var tämligen fullt i hamnen och vi hade ingen lust att lägga till i en smal lucka med denna vind

Det blåser rätt bra, en vindsnurra hade laddat bra denna dag

Dagen därpå kan vi slappna av i den pittoreska och trevliga byn Galaxidi, …….

Och passa på att fira ett år sedan vi flyttade ombord den 24 maj på en nästan tom restaurang

Det är inte lätt att vara Grek skulle jag tro
Galaxidi är en mycket trevlig lite by som ligger utanför allfarvägarna så det är bara en och annan udda turist och seglare som skall passera Korintkanalen som besöker byn gissar vi. De flesta restauranger och kaféer stod mer eller mindre tomma. Det fanns mängder med en ny företeelse, nämligen mindre ”delikatessbutiker” som sålde hemgjorda produkter såsom bakverk, godis, honung, olivoljebaserade produkter, mm. De flesta i en ganska exklusiv butiksinredning, det som tyvärr verkade saknas var kunder. Jag gissar att man i Grekland har en drive varför inte bli egenföretagare istället för arbetslös, ibland en bra idé, ibland en helt katastrofal idé. Lyxiga butiker brukar kosta i både inventarier hyra och varulager och hur finansieras det? Sannolikt via lån. Så om det inte bär sig så är man i en sämre situation efter än tidigare. Vi har sett detta fenomen på flera håll tyvärr.

Ett mer lyckat försök att bedriva butik i alla fall visuellt, detta var en kopia av en traditionell butiksinredning ifrån Galaxidias tidigare dagar, gissar 40-50 tal. Trots det inte många kunder

I Sverige pågår en debatt om man skall ha låglönejobb eller inte, vad många tycks vara överens om är att egenföretagandet måste öka, kanske riktigt.  Men jag vet att mängder med egenföretagare jobbar 10-12 timmar per dag 6-7 dagar i veckan sällan tar semester och trots det kanske inte ens går runt. Skulder ökar, pensionen inbetalningar uteblir. De är ofta i en betydligt sämre situation än om de haft ett låglönejobb. Ingen enkel fråga, men om man uppmuntrar till egenföretagande håller kurser och kanske också ger bidrag så måste man också som ansvarig ha råg i ryggen och såga dåliga idéer. Detta har inte så mycket med segling att göra men man kan inte låta bli att dra paralleller mellan utanförskapet i Sverige och arbetslösheten i Grekland.

Delphi en underbart vacker plats

På grund av den ihållande västvinden blev vi kvar i Galaxidi i 4 dagar, men det gick ingen nöd på oss, en dag hyrde vi bil och bara det var en upplevelse. Vi fick berättat för oss att de hyrde ut bilar vid gästhuset tvärs över gatan vid hamnen, praktiskt och bra. Vi gick dit men det gick inte till som vanligt, vi fick en bilnyckel, och på dålig engelska förklarade damen att en bit bort vi fick intrycket typ 500 m max 1 km bort vid torget så ligger det en bensinstation där har de kontoret åk dit ock skriv kontrakt.

Innan vi for pratade vi med båtgrannen om saken och han upplyste oss att det var i nästa by ca 3 km bort så åk rakt fram och vid Shell stationen skall ni stanna, det kändes bra att ha fått en bättre vägbeskrivning. Vi gav oss av med bilen inget kontrakt så vi kunde köra iväg vart vi ville, vi hade inte legitimerat oss på något sätt, dessutom så var tanken nästan tom. Då vi kört ca en mil så började vi undra om vi var på rätt väg, efter drygt 25 minuter så kom vi fram till byn, skrev kontrakt och då var vi faktiskt halvvägs till Delphi.

Jag antar att ni hört talas om Oraklet i Delphi, dit antikens hjältar gick för att få råd, själv läste jag ivrigt om Herkules storverk och om andra antika hjältar som de flesta någon gång gick till Oraklet i Delphi för att få råd.

Det var med viss skepsis vi åkte dit, under årens lopp har vi sett många stenhögar av historiskt intresse utan att bli mäkta imponerade. Men Delphi är värd en lång resa, vi gissar att det inte var enkelt att ta sig dit på antikens vägar och med dess fortskaffningsmedel. Platsen är gudomligt vacker, den ligger högt upp i bergen med en vidunderlig utsikt mot syd.

Redan på vägen mot Delphi fann vi denna utsikt, Byn i förgrunden var den som hyrbilsfirman höll till i, och den i längst bort är Galaxidi där vi låg med båten, och det var en slingrig ”kust”väg emellan.

Denna Sfinx lär ha stått på en 11 meter hög pelare

Här är platsen för själva templet, men det fanns mängder med andra byggnader och anläggningar, bl.a en idrotsstadion, och en plats för kommers och möten.

Tyvärr gör inte fotot platsen rättvisa, men vi kan garantera att det var vidunderligt vackert.

Fortsatte man några km kom man till nästa by Parnassos som var mycket vacker och välhållen, då vi såg den på avstånd så undrade vi var de lever på här uppe, måste vara påvert, men till vår förvåning var den mycket välmående, de lever bl.a. på skidturister ja ni läser rätt det finns skidcentra i Grekland också.

Vidare mot Joniska havet

Vi  lämnar Galaxidi för att ta oss mot den lilla ön Trizonia knapt 20 nM väster om Galaxidi.

Lämnar Galaxidi på väg mot Trizonia…….

Där vi möttes av denna tragiska syn, det låg många fallfärdiga båtar här, det var gratis att ligga här så flera längeseglare med lågbudget profil övervintrar här och en och annan har säkert övergivit sin båt.

Det fanns mängder med kandidater att snart hamna på hamnens botten här en av dem?

Men ön var både vacker och trevlig med flera små tavernor vars ägare snabbt kom ner till hamnen för att hjälpa till vid tilläggning och givetvis också då marknadsföra sina tavernor, absolut värt att besöka.

Efter Trizonia passera man Rion bron som är världen längsta hängbro 2252 m lång och 45 m segelfri höjd, mäktigt

Rion bron på avstånd….

Och här I närbild

”Kapten” har en av sina få raster under gång, skönt att ibland få lämna ifrån sig rodret

Dryga 10 dagar I Levkas

Vårt mål var Levkas som nåddes via Kastos och Meganisi, på vägen upp genom Levkas kanalen möter vi en autostrada med segelbåtar mest hyrbåtar, vi har aldrig sett så många förut, så vi drar slutsatsen att det kommer att finnas gott om plats vid statskajen, men vi bedrog oss totalt, där var knökfullt med båtar, mest hyrbåtar!!!. Det sägs att hyrbolagen har flyttat hela flottor av båtar ifrån Turkiet till Grekland av kända orsaker, men många också ifrån Kroatien beroende på kostnadsläget där. Vi lade oss på svaj alltid blir det väl någon lucka snart, men icke sa nicke, så vi tog jollen in för en promenad. Promenerande längs stadskajen upptäcker vi en lucka bredvid en svensk båt, vi berättar om vårt läge och de säger att vi kan hålla platsen om ni skyndar er på, vilket vi gjorde. Det var en väldigt trevlig bekantskap vi gjorde, de heter Kent och Birgitta som vi blev grannar med och under flera dagar åt, drack och berättade vi skrönor för varandra, mycket trevligt.

Birgitta och Kent på besök, grillade hamburgare stod på menyn, sena kvällar blev det med mycket snack. Tror nog få ljugarbänkar når upp till våra historier.

Hårt arbete

Huvudsyftet med besöket i Levkas var att fixa med båten. Prio ett var att installera några nya solpaneler och i bästa fall också bygga en frysbox.

Installera solceller på railen skall ju inte vara särskilt svårt, det var det inte heller, men jobbig kabeldragning drygt 30 meter 10 kvmm kabel gick det åt och ca tre dagar innan allt var på plats. En försvårande omständighet var att det var mjuka flexibla icke självbärande solpaneler. Så först måste vi hitta en ”smed” som kunde fixa några rostfria band som kunde styva upp panelerna, det gick tämligen enkelt det hela fixades medans jag väntade, tyvärr så var inte solpanelernas håldelning symetrisk, så jag fick själv borra hål i de rostfria ”banden”. Nu fick jag verkligen nytta av mina svindyra borrar ifrån Milwaukee. Med en liten borrmaskin gick det tämligen galant att borra hål, ibland fick jag långa spånor och det skar som smör (överdriver lite). Absolut värt att satsa på kvalitet då det gäller skärande verktyg. Det fick jag erfara då jag borrade hål (10 mm) för kabeln vid relingen, givetvis var det inplastat en rejäl bricka där för att förstärka mantågsstöttefoten, men med Milwaukee gick det tämligen enkelt.

Här är den på styrbordsidan på plast.

Efter en dags vila gav jag mig på frysboxen, vilan bestod i att cykla runt och leta efter en bygghandel, som väl var fanns det en ca 5 km bort och där de hade kanske det inte mest lämpliga materialet, men det skulle funka, så extruderade polystyrenskivor inköptes samt något som såg ut som tunna takplåtar. Inte enkelt att cykla med en 2.5 m lång PS skiva, men som tur var hade de en leverans in till byn den dagen så vi fick det levererat direkt till båten.

I hålet i hörnet har det suttit en diskmaskin som standard men den var urplockad då vi köpte båten

Ett hål det måste fyllas med något, varför inte en frys?

Isolering pågar

Nästan klart…. Behövs bl.a. ett lock

Man får försöka sig på plåtslageri…

”Rail bordet” är väldigt bra att ha då man håller på att fixa…

Så här blev locket, tejpen skall ersättas med Epoxilim någon dag..

Frysen nästan fyll med bl.a. kött, bröd och Is..

Av alla bilder förstår ni nog att jag är väldigt glad över att kunna lägga projektet bakom mig Nu har vi två kylar och en frys. Under de nu svala nätterna (CA 20 C) drar de ca 15 Ah totalt vilket vi är mycket nöjda med.

Under tiden så träffade vi en ny FB bekantskap via Amel’s FB sida, Ett Schweiziskt par i vår ålder som vi guidad in bredvid oss då Kent och Birgitta seglade vidare. De blev kvar i 4-5 dagar och ånyo blev det ljugarbänk ombord våra båtar återigen mycket trevligt.

Här bjuder vi på GT kyld med våra första isbitar ifrån kylen, is efter endast några timmar inte illa.

Dags att lämna Levkas

Nu ligger vi i Nidri och vilar upp oss efter strapatserna i Levkas, men vilan blir bara halv för vi träffade Kent och Birgitta igen här i Nidri, så berättandet fortsätter under intagande av goda drycker, men inte  värre än att vi kan uppta vår nedlagda träning

Kerstin kämpar ….. hoppas att det inte bara är en engångsföreteelse

 

Fast han här som har draggat och lyckats få sin dinge att fastna på grannbåtens “snubber” han hoppas nog att detta var en engångsföreteelse