Day 3

We had good sailing last day until we got becalmed at around 2:30 this morning. Average speed the previous +20 hous was 6.9 knots. Since 0230 we had gone by engine at ca 5 kn heading NNW to get in to the Golf Stream again. Shortly after 5 this morning we had 2 kn current with us, so now we are steaming ahead with roughly 8kn. The wind will not pick up until another 36 hours.
I forgot to mentioned in last update thet I (Paul) got very sea sick. I usually take a sea sikness tablet before an offshore passage. I thought about it this time as well, but when we started the sea was calm and very gentle, so I forgott about it. The first night was rather bumpy but I felt no sea sickness at all. So I thought I got immune this voyage. But yesterday when I was down below deck I suddenly felt ill very ill. I went up in the freash air but it did not helped. A tablet but still a few hours later no remedy. A shewing gum no change, an hour later I had to go on deck to sort out a few things, and 15 minutes of fresh air and salt spray cured the ordeal.
Now when the wind is calm only some swell remains, I can understand why I got ill , even now the sea is very irregular and uncomfortable so yesterday when there was strong wind and high waves the conditions was probablt worse than we thought. I while ago I heard a weatherman advising a cruiser He said ” at wind above 20 kn and direction North of East you do knot want to be there (Gulf Stream)” and he was right. Always when we have rough conditions I says to Keratin “I’m very glad we have an Amel especially now” she nods and say yes we are.

We have heard at least two Pan Pan from the US coast guard. One was about a drifting boat with a drfting person outside, a few hours later the Pan Pan was aborted the boat was found and hopefuly then person as well.
An hour ago another Pan Pan, this time a boat taking in water and needed to be evacuated. So there is drama at sea.

I guess we will be in Norfolk Sunday evening ca 390 nM remains.

Sent from Iridium Mail & Web.

Posted in Seglingsförberedelser | Leave a comment

Don’t thrust the weatherman

We have now been out for 48 h. The journey started slow with 6 h of motorsailing, then the wind picked up an we sailed wing on wing for the whole night. Rather good progress except for a few hours with counter current of over 1.5 kn. Most unwanted and made the night rather uncomfortable. Al in al we made 142 nM the first 24 h.
Then at daybreak we sailed further and by lunch time we where definitely in the Gulf Stream. Speed picked up by half a knot now and then and at 1600 we where doing +/- 10 knots and sometimes up to 12. Current definitely exceeding 3 knots The problem was that what we first thought was a squall, was not a squall. It was wind around 25 knots, not in our forecast for sure. The waves increased and as it was wind against current we where soon constantly washed by big breaking waves Sailing 45 degree against apperent wind. Do not try that not pleasant. We decided to head out of the Gulf Stream. But it took a while according to the NOAA weather site the Gulf Stream should be rather narrow, but we had to sail roughly 4h to get out of the worst,. First when it got dark the sea calmed down a bit,. Then at night when we needed to start our disel generator it failed. Probably the impeller. Will deal with the matter later. We are rather tiered now so we will try to rest for a while.
Especially Kerstin who took the worst night shift 1 to 5. Now we are heading north and hopefully we hit the Stream again next morning and can take advantage by it because the wind should be very weak 19 to 20 May. CAN ONE BELIEVE THAT????
N.B we did 64 nM in 6 h 4 min and in 24 h 191 nM not too bad for a heavy cruiser with now 7 cm grass fure covering the bottom instead if anti fouling paint.

Sent from Iridium Ma Web.

Posted in Seglingsförberedelser | 2 Comments

Which way to Chesapeak bay

We have a tricky question, which way to go from Spanish Wells just north of Eleuthera to The Chesapeake Bay.

The straightway north is ca 750 Nm, the westerly rout is ca 930 nM. Looks quite obvious which way to take. Especially if one take a look in Jimmy Cornell’s book world cruising routs, He suggest the direct northerly route.

But if one visit NOOA Ocean prediction Center, one can see that the Gulf Stream steam along with over 3 knots in our directionYellow color indicate current of 3 knots, if one add the weather to the picture it looks even more difficult as there is very little wind predicted for the coming days.

Forecasted wind 18/5 when expect to reach Newport, the starting point for the weather routing. Yellow is OK, green to little wind and blue is more or less no wind

The 19th it looks similar to little wind and 20 th is the same

The different models all suggest we have to motoring in more or less calm weather, unfortunately the models do not take current into account hence the straight route (cost a lot extra to include ocean current).So by being in the Gulf stream we will make headway of hopefully 3 knots even at no wind

And then the wind picks up with risk of too much wind, red +25kn which we try to avoid on longer passages especially as we are only us two on board no friends or family on board on this passage. This will be our longest passage with only the two of us.

We will probably leave Tuesday going west, south of Grand Bahama Island and then head North West until we hit the Gulf Stream and hopefully have good advantage of the current until Cape Hatteras.

Currently we are on Spanish Wells, the most prosperous place we seen since we left the Canary Islands. Clean fishing harbor, well-kept houses and gardens, no litter and at least one good restaurant

Last farewell lunch with Aura, Tourturelle and Jiju

An additional issue is clearance into USA, one should call in 94 h before and 24 hours before if we got it right, we have use a few hours on Internet to locate a suitable port of entry with a marina closed by. It looks as we will go to Waterside Marina Norfolk. Now we have to see if US Border and Customs Protection accept our very low voice quality satellite phone.  There are always different issues to solve.

As you probably have noticed by now I have written in English, well we got more and more non Swedish cruising friends and maybe they are interested to see where we are and how we are. I assume most of our Swedish readers easily can follow us even if we continues to write in English

Posted in Seglingsförberedelser | Leave a comment

Bahamas del 3

Vi har tidigare berättat att det är sagolikt vackert i Bahamas med de fantastiska stränderna omgivna av kristallklart turkost vatten ofta så långt ögat når.

Navigeringen är också tämligen enkelt om man håller sig till följande regler.

  1. Navigera grunda osäkra områden i stigande tidvatten
  2. Se till att solen står högt och inte är framför dig
  3. Håll noga koll efter korallhuvuden, om solen står högt så syns de tydligt

Djupet är vanligtvis relativt konstant då man befinner sig på grunt vatten på läsidan av Exuma Sound. Mycket måttliga vågor på läsidan så om oturen är framme och man smäller på så är det ingen större dramatik. På utsidan så är det andra bullar som gäller, där kan det gå ifrån ofantligt djupt till grunt på knappa 100 meter, och vågorna kan vara mycket höga och korta speciellt då vind går mot tidvatten, så där får man hålla extra koll. Går man på grund där är det nog klippt. Men på insidan som sagt så är djupet förhållandevis konstant.

Då vi söker oss in till en ankarplats så puttrar vi sakta fram, Kerstin håller koll i fören och jag på ekolodet, då är våra intercom-lurar mycket bra att ha, enkelt att informera varandra om djupet och eventuella hinder i vattnet. När vi når ett djup som vi båda anser vara säkert med avseende på tidvattnet så lägger vi ankar, det blir oftast ganska långt ut kanske några 100 meter ifrån land.

 

En gång missbedömde vi hur mycket tidvattnet skulle sjunka och innan det nådde sin lägsta punkt såg det ut så här då jag snorklade under båten

Kölen knappa decimetern ifrån botten och tidvattnet fortfarande på väg ner. Men ingen fara sanden är i sammanhanget mjuk, botten jämn, så det som hände var att vi stod på botten med vår stora ”kölplatta” och vattnet sjönk dryga två decimeter ytterligare. Tack vare kölens konstruktion och den jämna botten lutade vi inte. Det gjorde däremot våra vänner som låg strax bredvid och har en mer traditionell köl, lutning kanske 5 grader, och då vi hade Sundowner ombord hos dem, så trodde vi först att vi fått ett par för mycket och att det var vi som ”lutade” men så illa var det inte. Ett intermezzo likt detta är helt odramatiskt. Då jag snorklade passade jag på att kolla in hur ankaret satt

Rätt bra tycker jag, vi backar alltid fast ankaret med näst intill full gas i ca 30 sekunder, då brukar det sitta rätt bra ner i botten. Kan varmt rekommendera Roccna ankare

Detta hände i Warderick Wells, där ser det ut så här

 Vackert

På land ser det ut så här, vi frossar i foton idag

 

Dom här charmiga ödlorna finns i massor och är tämligen orädda för oss, vi kallar dem ”curly tails”

Då vi inte njuter av naturen så blir det en och annan picknick eller ”Sundowner” på stranden

Men vi snorklar inte bara för att kolla ankaret och djupet. Jag fick låna en s.k. Hookah diver, en eldriven kompressor som pumpar luft ner till en eller två dykare. Så vi passade på att rensa båtbotten ifrån en hel trädgård med grönt gräs säkert 5 cm långt i stort sett över hela botten, men som väl var inga havstulpaner. Inte konstigt att vi går så sakta, normalt gör vi 5 knopp vid 1600 varv, men innan resningen av botten gjorde vi dryga 4 knop vid full gas minus 200 varv ( 2400r/m, vid ren botten och propeller gör vi dryga 8 knop vid full gas och 2800r/m) Det satt som berg och efter ca 2 timmar gav vi upp, Simon ifrån Aura och jag. Då återstod ca hälften av trädgården. I ärlighetens namn så fixade Simon ca 85% av det som borstades bort. Nu gör vi i alla fall dryga 6 knop. Kan varmt rekommendera dylik apparat, vi kommer införskaffa en, men med en kompressor som drivs av en Honda 4 takts motor då de har betydligt högre luftflöde. Jag blir andfådd då jag arbetar under vattnet och konsumerar mer luft än kompressorn ger då man jobbar två samtidigt, en eldriven räcker gott för en person då man inte är djupare än dryga två meter.

Men det finns roligare, småler att göra under vattenytan

Kolla Fiskar bl.a.

 

Och koraller

Samt ett sjunket flygplan

Höll man sig ovanför ytan såg det ut så här på O’Brien’s Cay

Shrud Cays

Vi kan inte undanhålla bilderna ifrån Shrud Cays

 

Ifrån vår ankarplats ser vi in mot ett Mangrove område som vanligtvis har väldigt grumligt vatten, men inte här

 

På väg in i det kristallklara vattnet

Lika klart dryga sjömilen in i ”deltat”

Men där på andra sidan hotade elaka moln

 

Med massor av regn som denna gång missade oss med några hundra meter

Dags att skiljas

Vi har seglat tillsammans med våra vänbåtar Aura och Tourterelle i en dryg månad, det har varit mycket trevligt, men nu skiljs våra vägar. De är på väg mot Bermuda för att bl.a. titta på Americas Cup finalen som går av stapeln där under juni och delar av juli tror jag. Vi skall till Nassau för att fixa visa till USA, det var lite sorgligt att skiljas, men förhoppningsvis så mötts vi igen kanske i New York, vi får se.

Seglingen mot Nassau från Shroud Cay är ca 45 nM mestadels i 4-5 meters djupt kristall klart turkoset vatten. Ungefär halvvägs så passerar man ett grundare område som heter Yelow bank ca 5 nM brett, med en hel del korallhuvuden, varav några är utsatta på sjökortet men långtifrån alla. Vinden var frisk SSO och en hel del moln.  Vi seglade dryga 6 knop med saxade segel. Härligt och lite spännande, vi höll ofta koll på ekolodet, oftare 5 meter än 4 meter så allt var lugnt, men Yelow Bank närmade sig fort och som ett litet mirakel så blev det en rejäl lucka mellan molnen så att vi enkelt skulle kunna se se vart korallhuvudena låg.  Det blev grundare strax under 4 meter och korallhuvuden började dyka upp. Kerstin fick syn på det första en bit innan de skulle komma enligt sjökortet. Vi passerade bara en knapp båtlängd ifrån sen var det dags för att väja för nästa och så vidare. Vi fick väl närkontakt med ett knappt dussin korallhuvuden, varav vi gissar att hälften hade vi nog kunnat passera över, men man har ingen lust att chansa. Mer spännande än otäckt faktiskt, vi börjar få in vanan, kanske risk att man blir lite för styv i korken, en dag så sitter man där.

Urklipp ifrån sjökortet vid Yelow Bank, en del korallhuvuden är utsatta men inte djupangivna, då det är en ring runt skall det vara mindre än 1.5 meter djupt. Det gula strecket är vårat spår.

Nassau

Nassau som man hört talas om så många gånger och sett på bio bl.a. i ett antal James Bond filmer där han och andra vältrar sig i lyx. Kan det vara något?

Nja inte för oss, det var nerslitet och av lyxen såg vi inte så mycket av, förutom ett Hotell som vi tror heter Atlantis och som har enligt vad de påstås världens dyraste svit 25000 $ per natt, men man måste boka minst 4 nätter, så i runda slängar 1 mille för en långhelg. Knappast prisvärt då miljön utanför kändes klart passé, den hade sett bättre dagar.

Nassau är otryggt och man uppmanas att inte gå runt efter mörkrets inbrott utan ta taxi mellan de ställen man ska besöka. Vi har också blivit uppmanade att plocka in alla lösa föremål ifrån båten samt låsa alla däcksluckor, låsa dingen på natten och helst ta ombord den. Från ett par som var på Nassau för ett par veckor sedan, fick vi höra att deras grannbåt som låg för ankar hade haft oönskat besök under natten, de vaknade av skrammel men vågade inte gå ut och kolla vad de var för några. Jag tror att de flesta som ligger för eget ankare håller båten låst under natten då de sover, något som vi annars aldrig har gjort.

Vissa/många hus är i behov av renovering

 

Kvarteret som ligger centralt och nu ser helt OK ut såg bättre ut på James Bonds dagar, tror byggnaden till höger var med i ”Never say never”

 

Vissa officiella byggnader var givetvis i mycket bra skick och en del byggnader runt Färjeterminalen som lär vara den största sett till antalet passagerare i hela Västindien. Men butiker och restauranger var vanliga turistfällor man ser lite var stans i världen.

Här ligger det tre stora färjor, men det kan komma upp till 7 stycken samtidigt, även världens största färja som tar 7000 passagerare lägger till i Nassau.

Men det finns båtar av annan kaliber i hamnen

De här låg nog här då Åskbollen spelades in i början av 60 talet.

Men det är alltid trevligt att strosa runt i hamn miljöer

Det är dyrt på Bahamas och Nassau är inget undantag

Dryga 1000 lappen per natt för att ligga vid några träpålar, toa och dusch höll ungefär samma standard som elskåpet.

Ca 90 kr för knappt 1.5 kg äpplen, och det var de billigaste vi hittade

Citroner dryga 10:an styck

50 spänn för en limpa, det kan den nog kosta på Gateau också men knappast på ICA eller Domus, eller har vi varit borta för länge, betänk att lönerna här är VÄLDIGT låga

Men vattnet tar nog priset

Lite kuriosa

Män som jobbar, men kvinnor då kan inte de jobba????

Men vi har gjort det vi skulle på Nassau

Vi har varit på Amerikanska ambassaden och fixat visa. Vi hade bokat möte en måndag den 8/5 kl 08:00 förutom smärre administrativa problem (ingen elektronik alls tillåten på ambassadområdet, samt nya passfoton) så avlöpte det hela tämligen smidigt, ca 09:30 fick vi besked att visa skulle utfärdas och vara klart att hämta på onsdag kl 14:30. Kanon, nu kan vi åka upp till Chesapeak Bay, det gäller bara att hitta ett bra väderfönster. Vi har hört via några vädergurus att det inte ser lovande ut alls på lång tid, så vi lämnar Nassau för att via Rose Island ta oss upp mot Spanish Wells på Norra Eleutherea för att klarera ut och invänta gynnsamt väder

På vägen stötte vi på följande

 

Ett dött projekt modell större

Här på Rose Island har man hackat bort en bra bit av berget för att anlägga ett exklusivt villaområde med individuella sjötomter à la Miami.

Mest knappt påbörjade och nu bortglömda projekt

Förutom detta, han var nog först och ångrar sig nog bittert, hur kul är det att bo ensam på en ö som var tänkt som ett lyxvilla område?

 

En av grannarna……

 

Posted in Seglingsförberedelser | 1 Comment

Bahamas del 2

Bahamas är fantastiskt vackert och jag kan verkligen rekommendera alla som funderar på att segla till Karibien att inkludera Bahamas i era planer, inte bara som en tänkbar möjlighet utan som ett högprioriterat mål. Ofta så hör man att det är så grunt att det bara funkar om man har en båt med mycket begränsat djupgående. Jag kan med bestämdhet dementera det påståendet, det funkar utmärkt att segla runt med en båt med ett djupgående på 2,1 m som våran båt har, däremot så är det en fördel om man har en grundgående båt med fällköl eller en katamaran.

 

Ett utsnitt ur sjökortet med vårt spår, som ni ser så visar sjökortet dryga två meter, men det var sällan under 3 meter på detta avsnitt

Så här vackert var det att beskåda båtarna som låg ankrade i Little Galliot, men utsikten föröver gick inte av för hackor

Här forsar vi fram runt 6 knop och har ett nästintill oändligt ”hav” av turkost vatten omkring oss. Hela tiden ser vi botten i det kristallklara vattnet djupet är runt 4 meter mestadels med några grundare områden, men sällan under 3 meter. Sällan någon sjö då vi seglar i på västsidan i lä av öarna från den förhärskande passad vinden.

Fantastiskt, eller hur?

Den här dagen var vi på väg mot Black Point och ankrade vid denna helt underbara strand

Förutom oss tre vänbåtar var det två till som låg ankrade här, så det är inte direkt överfullt på ankarplatserna, snarare risk för lite lappsjuka om man har anlag för det

Så det är bra att segla några tillsammans för då kan man ha det så här trevligt

Kerstin njuter av en promenad på stranden, som ni ser så är det moln på de flesta bilder, vädret har varit ”dåligt” med Bahamas mått mätt, en hel del blåst, ofta runt 10 m/s och inte så varmt, tillräckligt varmt för oss. På kvällarna behöver man en skjorta och på nätterna definitivt en tunn filt, skönt jämfört med Medelhavet då det kan vara plågsamt varmt på nätterna, ofta dryga 30 grader i båten och ingen vind som svalkar.

Plack Point Settlement, ja så heter det inte Black Point village eller något annat, så namnet visar ju att vi är på en avlägsen ort, långt ifrån vardagens logistik av varor och tjänster, trots det fanns det ca 4 restauranger, men tyvärr bara knappt dussinet gäster.

Polisstationen såg ut så här.

Ånyo såg vi mängder med entreprenad maskiner som låg i träda sen lång tid tillbaka, ekonomin är inte på frammarsch direkt. Många stolta projekt som gått i graven.

Rudder Cut

Det saknas inte vackra ankarplatser, denna ligger innanför Rudder Cut

Vacker strand där vi återigen mötte några Barbados 50 båtar, så det blev ytterligare en match Vatten Polo/Rugby

Med våra Franska vänner som seglar med barn som uppskattar våra upptåg med vattenlekar

Härligt klart vatten

Staniel Cay

Staniel Cay är en plats med lite annan karaktär, här kan man dinera på yachtklubben i en lite mer lyxig miljö, vilket vi passade på att göra

En hamburgare till ”rimligt” pris i alla fall med Bahamas mått mätt, trots den något lyxigare miljön, så var hamburgaren i det väsentligt mindre frekventerade Black Point betydligt godare, den var faktiskt så god att ”vita duken” restauranger var de än ligger får anstränga sig för att kunna slå den. Här på Staniel var den mer medelmåttig. Konstigt för här samlas många lyxiga charterbåtar, vi överhörde ett samtal i receptionen, det var en charter kapten som hade problem. Han hade ett plan med sin kock och besättning på startbanan i Nassau, tyvärr kund de inte lyfta då de lastat för mycket mat ombord på planet och eftersom det var bråttom så frågade han om de på marina kontoret visste om det var något annat plan på väg. Frågan verkade helt normal och de svarade att de flesta plan för dagern redan landat eller var på väg, men ….

Dinge landning av lite exklusivare karaktär, rejäl pir/vågbrytare för dingarna

Landskapet i övrigt är kargt och inte direkt inbjudande om man nu inte har havet i bakgrunden, då blir det helt fantastiskt vackert.

Här på Staniel Cay har James Bond varit mer än en gång,

Ingången till grottan i Åskbollen och ”Never Say Never” ligger här

Inne i grottan

Också inne i grottan fast under vatten om nu någon undrar, vi blev givetvis nyfikna och kollade in filmen ”Never Say Never” men kunde med svårighet känna igen miljön, vi får väl försöka att damma av den gamla Åskbollen någon dag och jämföra och se om vi känner igen oss.

Ett annat lite lustigt inslag är de simmande grisarna

Här är en gris på väg ut för att möta upp en dinge

Väl beskådad och fotograferade, gissar att få grisar är mer fotograferade än dessa.

Måste vara skönt att kunna svalka sig i vattnet även för en gris.

Men det var inte bara grisar i vattnet, man får se sig för då man skall bada så att man inte blir föda åt någon hungrig haj

DCIM102GOPROG0642927.

Sådana här ser vi relativt regelbundet runt våra båtar, förståsigpåarna påstår att det är ”nurse sharks” och tämligen harmlösa om man inte blir alltför närgången. Vi har dock ingen lust att undersöka om förståsigpåarna har rätt eller inte så är de är i närheten så avstår vi ifrån att bada.

Även stora rockor ser vi lite då och då också, fast då vågar vi bada.

Här vid Staneil Cay hade vi en av våra mer nervösa förflyttningar, våra vänner tyckte att det var för skumpigt och beslöt att byta ankarplats och frågade om vi skulle med. Då vi passerat högvatten så tyckte vi att det var lite väl vågat att försöka navigera ett så pass grunt område i fallande tidvatten och vi är den båt som går djupast. En av våra vänbåtar den med fällköl sticker bara en meter med kölen uppe så de går oftast först och rapporterar vattendjupet. Då vi ofta ligger på gränsen av vad som är möjligt vill vi alltid navigera grunda vatten i stigande tidvatten så att man inte fastnar till nästa högvatten och får tillbringa en lång stund i lutande position då vattnet sjunker undan ytterligare. Så vi beslöt att stanna kvar trots vågorna. Vi fick rapport att det var tämligen djupt endast ett fåtal ställen under 3 meter så vi beslöt att förflytta oss strax innan nästa högvatten (skillnaden är en knapp meter mellan hög och lågvatten). Det var spännande då det är mycket strömt, flera knop, och själva djuprännan inte är mer än kanske 15 till 20 meter bred på det smalaste stället, normalt så syns det tydligt var det är djupt respektive grunt. Grönt betyder oftast ”djupt”, mörkt eller svart betyder oftast koraler och grunt, men om det är sjögräs på botten så kan mörkt betyda att det är tillräckligt djup. Gissa hur det var den här gången? Jo givetvis var det blandat med sand, sjögräs och korall, så det var jättesvårt att se var det var djupt respektive grunt.  Det gick som väl var bra men det var både spännande och lite otäckt. Som belöning kom vi till en mycket vacker ankarplats

Thomas Cay

Thomas Cay bjöd på äventyr av ett helt annat slag, nu var vi åter på en fridfull och tämligen öde ankarplats, inga andra båtar än våra tre.

Ånyo kristallklart grunt turkost vatten så långt man kunde se.

Givetvis så fanns det en helt ljuvlig strand

Det blev inte mindre trevligt av att Kerstin fyllde år…

Det firade vi ordentligt på denna vackra plats, middagen ordnades denna gång på Tourterelle, mycket trevligt en och annan Rum punsch blev det, men vad gör det, det är ju sovmorgon i morgon hade vi bestämt.

Ankarplatsen var denna gång ytterligare något trängre och grund, det var en smal ”kanal” med tillräckligt djupt vatten för att nå ankarplatsen. Den gröna cirkeln är vår ankarvakts cirkel med 50 m radie, den röda cirkel får vi inte komma in i för där ligger det ett otäckt rev, men då det ligger i öster så är risken tämligen låg att vi skall driva dit då det nästan aldrig blåser västliga vindar. Gissa vad som hände på natten…? och Tji sovmorgon

Ett näst intill episkt åskoväder, med vindar en bra bit över 15 m/s och skyfall, givetvis så kom vindar ifrån alla håll och vi låg bara någon meter ifrån revet. De var bara att med hjälp av motorn hålla oss inom vår cirkel, då himlen inte lystes upp av blixtar var det totalmörkt.  Vi lade märke till ett märkligt fenomen att trots att det blåste så pass så vände inte fören mot vinden tidvattenströmmen gjorde att vi låg med aktern emot vinden och regnet formligen forsade ner och in i inte bara sittbrunn som är skyddad av en rejäl bimini, utan rakt ner i salongen, så vi fick stänga nedgångsluckan för att det inte skulle bli fullständigt dyngsurt där nere. Gissa vem som fick sitta uppe i blötan och försöka hålla båten med hjälp av motor inom vår cirkel, jo givetvis kapten/Paul, medan Keratin kunde slappna av i salongens ljuva värme och lugn. Åska brukar inte vara så länge, inte denna gång heller, den höll på mellan ca kl 0100 till 0200, vi kunde inte somna om direkt så vi tog oss en kopp te för att slappna av och kunna somna om. Gissa vad som hände? Jo det kom mer åska och regn, det höll på till strax efter 4 på morgonen.

Här sitter Kerstin och pustar ut, då vet hon inte att vind och åskan återkommer med förnyad styrka, med blixt och dunder i ett och precis intill. Vi tror att vi hade ett ”litet” nedslag i båten om man nu kan ha ett ”litet” nedslag, våra vänner såg att det gnistrade om våra vant, som vi turligt nog fäst åskledare i som skall leda eventuella nedslag ner i vattnet. Vi fick problem med vår VHF dagen därpå, men den har hämtat sig helt mirakulöst. Våra franska vänbåtar låg på en annan ankringsplats en knapp sjömil bort och en grannbåt (en större katamaran typ 60 fot)  till dem fick ett nedslag som slog ut precis allting, instrument, laddning, motor etc. Det blev en helt ”död” båt, inte kul på en sådan övergiven och framförallt svårnavigerad plats om man bara har segel att förlita sig på.

Dinge full med vatten som måste tömmas om vi skull behöva ge oss av hals över huvud.

Mätte 14 cm regnvatten i hinken som var tom på kvällen innan vi gick och lade oss.

Som om nu inte detta skulle räcka så visade det sig att vår ankarkätting lagt sig runt den nedsänkbar bogpropeller under natten som jag sänkt ner för att eventuellt behöva vända upp genom vind vid behov. Så en stor del av natten hade vår bogpropeller tagit upp alla krafter i kättingen. Det var lite pyssel att få loss det hela på morgonen, det var med stor oro jag inspekterade det hela men den ser inte ut att lidit någon skada. En slutsats ta ALLTID upp bogpropellern då den inte används, samt LYSSNA på hustrun, för det var precis det hon sade då på natten.

 

 

 

 

Posted in Seglingsförberedelser | 4 Comments